Nu växer den fram, årets julmatta. Alla röda trasor jag hittade i mina vidlyftiga förråd har jag skurit och blandat för att få en levande yta. Och kypertdiagonalen vänder i kanterna, och den här gången också i början och slutet av mattan. Men det syns först när den är färdig och nerklippt. Förhoppningsvis har jag den klar till årets första julmarknad, på Vadsbo Museum i Mariestad på julskyltningen runt 1:a Advent.
Om det hinner bli några yllekuddar, som pågår i den lilla vävstolen, återstår verkligen att se….
I år deltog vi för första gången i Mariestads Kultur- och Skördefest. Det var i ärlighetens namn faktiskt första gången vi var i stan överhuvudtaget under detta evenemang. Vi har alltid haft förhinder tidigare år.
Det blev ju ytterligare en matta i uppsättningen med omtrampad kypert, där vävtekniken ger en diagonaleffekt med viggar i mattan. Den här är duvblå med cerise och lila accenter. Ännu inte tingad men kan beskådas på Skördefesten i Mariestad i höst!
Renovering av fållad matta – det fick bli bandkantning förstärkt med zig-zagsöm på maskin.
Matta i ”omtrampad kypert”, min allra första!
Dalarna är det landskap som ligger oss varmast om hjärtat, näst efter vårt eget Västergötland. I Siljandalen har vi varit varje år någon vecka sen vi träffades i början av 90-talet. I år var inget undantag – det blev en stuga på Sollerön i 10 dagar. I Zornmuseets souvenirshop köpte jag mig go’a ullknästrumpor, tunna, att värma benen med i vävstugan till höst och vinter!
Min lilla röda anteckningsbok följer alltid med på resa. Där noterar jag idéer till nya vävprojekt, en bindning som jag sett på en utställning som jag själv vill prova senare, eller en oemotståndlig färgkombination som tilltalar mig. Minnet är kort och boken blir ett stöd!
Sen hittar jag förstås alltid lite material, även om jag ålägger mig inköpsförbud till min proppfulla verkstad! Rostrött bomullstyg, två packar för 40 kr, lingarn från Växbo lin i helt oemotståndliga färger i Sätergläntans butik – och samma kvalitet på en loppis, mörkgrått, för en spottstyver. Och så några små broscher att använda som garnering på en aftonväska kanske.
En korg med fack att skylta upp småsaker i när vi har utställning, pulsvärmare i olika storlekar t ex, och en annan som nog varit brödfat – fem kr vardera betraktar jag som ett fynd!
Stugan vi hyrde hade en TV, modell tjock-TV, men vi fick aldrig igång den. Istället blev det på kvällarna tid till samtal över en kopp te eller ett glas vin, och så hann jag fålla i alla fall ytterligare två av mina nerklippta toaletthanddukar. Härliga dagar som gav mycket rekreation och inspiration!
Nu ska det bli ullplädar, efter kämpandet med superbreda mattan. Lite snällare mot kroppen, lite mjukare material. ”Fös-väv” kallar jag plädvävning och gardinvävning. Inget slående med slagbommen – man föser intill inslaget!
Efter förskedningen, då jag ser till att breda ut varpen till den bredd den ska ha i vävstolen, var det dags för pådragning, och det klarar jag på egen hand med min pådragningsknekt, där mothållet istället för tre starka damer är tre plastdunkar (för bensin, tror jag) med rätt vattenmängd i för identisk tyngd. Funkar perfekt, och jag får ett ordentligt work out-pass på köpet.