Nu är ”Butiken” inredd och klar! Inne på vår innergård, granne med Torsövävarna, finns Brommösunds Bruksslöjds butik, där allt vad jag hunnit producera finns exponerat.
Öppettiderna kommer nog att variera – under våren och försommaren kan du kolla på bruksslojd.se, eller chansa och se om Öppet-skylten är uppsatt vid grinden. Senare i sommar formaliserar jag öppettiderna till mera regelbundna. Återkommer om detta.
Välkommen att kika in!
Pssst – håller på att färdigställa en ”minibutik” på vår fastighet. Målarfärgen på väggarna har torkat, fönster- och dörrfoder ska målas med en faluröd nyans som inhandlas imorgon, och sen återstår det superroliga – att möblera med en gammal hyvelbänk och exponera mina färdiga alster.
Deadline är satt (av mig själv!) till 7 maj, då vi väntar vårt första busslast-besök för säsongen. Innan dess hoppas jag kunna komma med lite bilder – just nu är det mest målarburkar, färgskrap på golvet och kladdiga penslar…
Sen hoppas jag att vi ses på Laxhall den 4 maj kl 12-16 – jätteaktivitet med anledning av 10-årsjubileum där. ”Alla” som är aktiva på Torsö deltar, så också Brommösunds Bruksslöjd!
UFO – UnFinished Objects – har nog alla hantverkare i sina verkstäder. Själv har jag haft ett antal påbörjade bandvävar i en korg, och nu passar jag på att färdigställa dem. Det turkosa med vita hjärtan är vävt med brickor, det gula med bandgrind, precis som det silverfärgade med röd och svart kant.
Jag började på banden som ett inspirationsprojekt för en utställning jag deltog i, för att visa hur man gör. Vad jag ska ha dem till? Ingen aning, men rätt som det är hittar banden sin plats, på en handduk, som dekor på en jacka eller axelrem på en väska.
Den blårutiga löparen ovan är vävd i tekniken dräll på 6 skaft med grundbindning kypert, och i hellinne. Den röda till höger är också i tekniken dräll i hellinne, men på 8 skaft och med grundbindning korndräll. Grekiska för den som inte behärskar vävningens termer, men kort sagt – 8 skaft är mer komplicerat än 6 skaft, och kan som här ge en mer varierad mönsterbild.
Här ovan syns min hög med nervävda produkter, dvs löpare i olika tekniker, även damast längst till höger i blått, samt ett gäng grytlappar med torsövargen på. Allt ska vara klart för exponering och försäljning på kommande julmarknad 7 december!
Efter drällvävarna drog jag på en varp för våffelhanddukar i en ny variant där botten på våfflorna fått en färg och kanterna, de upphöjda som ger våffelmönstret, har en annan. Mönstret tog vi fram i Torsövävarnas vävstuga, som jag leder, när en av vävarna sett en liknande massproducerad och ville göra en egen variant. Lite extra tankemöda, specialvarpning med 8 trådar istället för 2, och tungan rätt i mun vid solvningen så fick vi till det! Vi kallar varianten för ”Pias våffla”! Tänkte att hinna väva ner åtminstone 4 st handdukar och få dem klara till julmarknaden. Pia i vävstugan kämpar just med sin lilla provväv, och ska sen dra på en bred varp för badlakan i brunt och rost!
Efter ett helt år med beställningsvävning är det en verklig lyx att få väva efter eget huvud, efter vad garnhyllorna inspirerar till, och ”på spekulation” som en bekant uttryckte det. Båda vävarna har vi på gång även i Torsövävarnas vävstuga, så detta blev ett bra tillfälle för mig att testa uppsättning och svårighetsgrad själv samtidigt. Det ska bli så roligt att ha lite nyheter att visa på kommande julmarknad i december!
Möbeltyg växer fram i stora vävstolen i min ateljé. Tunna lintrådar, dubbla, på tunn bomullsvarp, bred väv och en komplicerad trampordning gör att vävningen tar tid. Men jag känner ju mig själv som en obotlig tidsoptimist och prokastinerare (en som skjuter upp till morgondagen) så jag har schemalagt vävningen till 20 cm per dag, minst, och därmed 1 meter i veckan. Totalen ska bli 6 meter eller gärna mer om det går. Vävstarten var den 30 juni, så nu hoppas jag kunna leverera i mitten av augusti!
Regniga dagar, som vi tidvis haft gott om i sommar, är det härligt att vara i ateljén. Och soliga dagar jobbar jag där på förmiddagen för att kunna njuta i trädgården på eftermiddagarna.
Ljuvlig sommar!
Igår, vid Emmausmässan i Torsö kyrka, kom mattorna på plats! Grundtanken från mig var ju att de skulle förstärka Agda Österbergs röllakansmatta ”Livets träd,” som ligger i mitten, genom att ta upp färgen ur hennes matta. Och jag tycker att jag lyckades bra med det.
Beställaren, Mariestads församling av Svenska kyrkan, var också mycket nöjd. Och själv är jag stolt över att få vara medskapare till miljön i ”min” kyrka på ön.
Dessutom innefattade uppdraget att skapa något med fokus på klimatsmart och hållbart, eftersom församlingen arbetar aktivt och hårt med just detta. Och allt material (utom varpen) är ju återbruk – det jag inte redan hade i mitt förråd hittade jag på Kyrkornas Second Hand i Mariestad. En enda färgning blev jag nödd att göra, en starkt violett, men i övrigt har jag arbetat med melering av materialet för att få till rätt nyanser.
Nu vidare till nästa projekt – ett möbeltyg i halvlinne. Fortsättning följer!
Hela processen för den här mattan – skiss på ett block, noggrant mätt skalenligt, med krympmån inräknat i vävlängden, överföring till plastfilm i skala 1:1 med svart tusch, påbörjad matta med gröna accenter på fållen, och sist tråckla fast plastfilmen på mattan för att plocka in fisken under vävningens gång. Och idag blev jag äntligen färdig! Den ska bli 2 m lång, och jag vävde den därför 2.15, för den kommer att gå ihop när den klipps ner ur vävstolens spänning och får ligga till sig lite, före fållning och avsyning. Och kontrollmätning till slut! Leverans till påsk.
Det ska bli en duva. Då börjar jag ju med stjärten, men efter ett bra tag upptäcker jag ju att jag gjort ett trampfel. De diagonala linjerna, svarta i det vita, har ju ett brott fem centimeter från start!
Bara att bita i det sura äpplet och repa upp. ”Ingen vet hur lång tid det tagit, men alla kan se resultatet” sa min farmor.
Dessutom fick jag ”chansen” att sen sy samman alla lösa trasor av dem jag repade upp, så jag slapp skarva under vävningens gång – somt har också fördelar, kan jag tänka…
Jättetrevlig julmarknad deltog vi i lördagen 9 december i Torsögården. Bordet var fulladdat vid öppningsdags, och jag hade förmånen att dessutom få exponera och sälja betonghantverk av min vävkompis och granne Tinta Gustavsson, Stora Risa. Humlebad, julbockar och en vätte liksom varghanddukar, våffelhanddukar och en och annan finväska hittade nya ägare under eftermiddagen, och besökarna gottade sig i kakbuffén. Vi var nio hantverkare inomhus, och utomhus stod mathantverkare och julblomsförsäljare, och snön singlade tidvis från himlen. Mer julmarknad blir det knappast!
