Fem ränder per dag

Möbeltyget till ärvda salongsmöbeln växer vidare. Nu har jag vävt 6,40 av dom nödvändiga 11 meterna. Eftersom jag känner mig själv som en obotlig tidsoptimist som ofta börjar alldeles försent med stora projekt – och därför nästan knäcker mig för att leverera i tid – så har jag schemalagt den här vävningen:

Fem ränder per dag, fem dagar i veckan – det blir drygt 1 m tyg per vecka, och då bör nerklippningen kunna ske innan trädgårdssäsongen kör igång på allvar. Så det är vad jag gör: 5 ränder måndag-fredag, någon gång lite mer när det flyter på bra.

Sen har vi stoppen i maskineriet: spolningen av inslagstråden. Jag förstår att min farmor lät pappa och hans systrar sköta spolmaskinen åt sig – det hade underlättat med lite barnarbete… Men jag tröstar mig med att det ger bra variation för nacke och axlar, rent ergonomiskt….

Publicerat i Ergonomi, Salongsmöbeln från 1924, Vävning | Lämna en kommentar

Mellandagar – skapardagar

”Fådda blommor” som Kurtan sa, är ganska spännande. En varp med tillbehör fick jag av en bekant som påstod sig aldrig vilja väva igen. Hur nu något sånt är möjligt…? Men jag tog tacksamt emot påsen med material.

Idag har jag undersökt det hela närmare. Det var merceriserat bomullsgarn, ca 4,5 meter, solvat och skedat och med perfekta omknytningar överallt. Samt tillhörande vävnota så jag kunde se vad ursprungstanken varit: Vita kuddar i noppväv. Inte så kul tycker ju jag, så nu får det bli något annat. I ett nafs var denna varp i eftermiddag förberedd i lilla vävstolen, klar för pådragning imorgon. Och efterarbetet, solvningen t ex, är ju redan klar!

Fast om jag ska göra en liten gardin till badrummet, som insynsskydd mot altanen, får jag nog skeda om med tät- och glesränder. Spännande är det i alla fall!

Möbeltyget i den stora vävstolen känns mest som produktion nu, som måste bli färdig. Fast det blir vackert, det också!

Publicerat i Vävning | Lämna en kommentar

Blåsa på lågan…

En liten Brio-vävstol från Kyrkornas Second Hand har idag fått ny varp för att bli en julklapp till ett barnbarn! Min väninna hade tanken att hennes barnbarn skulle kunna väva något till sig själv, en halsduk kanske, så jag har dragit på en varp av ett supermjukt garn av bomull/akryl. Nyttigt för mig som är så fixerad vid naturmaterial, dvs ull och lin, att ”tänka utanför boxen”, dvs helt fokusera på vad som är bäst för att en 5-åring ska tycka att vävning är superkul. Både lätthanterligt, och jätteskönt att ha på sig!
Sen blev jag 5 år själv. Jag har vävt ner min halsduk, mamma/mormor har klippt ner den ur vävstolen och knutit fransarna, och den blev jättefin. Då vill jag ju fortsätta att väva något mera! Med en gång!! – Så med det i bakhuvudet drog jag alltså på varp till två halsdukar, i ljusgrått garn. Ett nystan knallrosa till hennes egen som är lite påbörjad, och ett nystan blått till någon annan, så hon kan göra en till, direkt!
Nu gör mannen tre små skyttlar, för dom fattades, i sin träverkstad. Sen kan vi leverera!

Publicerat i Vävning | Lämna en kommentar

Summering av julmarknaderna

Vilken fantastisk julmarknadshelg vi har haft! Först på lördagen på Vadsbo Museums Julmarknad, med hantverkare på Stallet (och utanför på gården) som det brukar vara. I år liksom förra året stod vi dock inne i värmen! Museet hade också fixat en aktivitet, Tomtens verkstad, för yngre besökare genom samarbete med esteteleverna på gymnasiet, vilket verkligen drog dit både gamla och unga. Fullt med folk drog genom lokalerna, och på gården utanför fick man stundtals nästan knô sig fram. Helt underbar stämning, och en avlyssnad kommentar löd: ”Nu behöver vi inte åka till varken Vadstena eller Lübeck, för nu har verkligen Mariestad lyckats att skapa en fantastisk julmarknadsstämning!”

Vi packade inte ens ur bilen på lördagskvällen när vi kom hem, för på söndagsmorgonen drog vi till Torsögården här på ön och skyltade upp igen, nu för Torsö Röda Korskrets’ minijulmarknad med totalt sex utställare. Även här strömmade Torsöborna till, samt även tillresta från fastlandet, och alla utställarna, samt även Rödakorskretsen, var jättenöjda med resultatet. Avslutningsvis fyllde vi Torsö kyrka kl 18 till en fin 1:a Adventsgudstjänst med LaVidakören, flöjt- och trumpetsolister till Hosianna, och vi var tre kyrkvärdar för att klara av kollektinsamlandet under psalmsången.
Nu blir det något lugnare tempo, men fortfarande några beställda julklappar som ska skapas och levereras. Vad säger jag inte – ifall mottagarna skulle kika in här…

 

Publicerat i Utställningar | Lämna en kommentar

Inför julmarknaden

Slutspurtat med hårt arbete inför helgens julmarknad på Stallet i Mariestad. Monteringen av sex aftonväskor tog tre arbetsdagar, 3,5 resp 2,5 timmar vardera (när jag fått upp farten gick det fortare!). Egentligen vill jag behålla allihop själv, för att kunna växla färg beroende på kläder och tillfällen, men det var ju inte meningen från början….

Bilden visar den med Västergötlands landskapsblomma, Ljung, sydd på mörklila kläde. Brickvävt band i hellinne till.

 

Publicerat i Broderi, Utställningar | Lämna en kommentar

Tänka, räkna, trampa

Nu är jag igång med nya möbeltyget! Färgerna är alltså lite modernare än dom 20-talsmurriga som vävdes 1924,  till en matta som morfar och mormor hade nedanför soffan i sin salong. Nu har jag ljusat upp det hela lite, och tagit fasta på färgerna i övriga textilier i rummet – halvyllegardinerna jag vävde för några år sedan, den gamla lampskärmen à la Vietnamesisk-risodlare-hatt, samt den matta som ligger där nu: Beige, rosa, vinrött och en aning blått.
Det här visar sig vara vävning som kräver närvaro varje sekund: färgbyte, trampordning, antal inslag – allt kräver koncentration, och det är den fullständiga avkopplingen från allt annat.

Publicerat i Salongsmöbeln från 1924, Vävning | Lämna en kommentar

För mig själv….

Mormors och morfars salongsmöbel från NK:s möbelsnickeri i Nyköping beställdes 1924, och fick handvävt tyg från Nyköpings Hemslöjd. Att det tyget är bitvis helt slut är kanske inte så konstigt. Nu ska jag väva nytt!

Originalbindningen ska jag behålla, men med lite modernare färgsättning. För att göra en vävnota räknar jag trådar och inslagsfärger med hjälp av en lupp, och för över resultatet till ett rutigt papper.

 

 

Efter noggrann garnberäkning köper jag in allt material och kan äntligen sätta igång!
Spännande! Jag ärvde möbeln när mormor dog 1986, och har haft den här planen i säkert 20 år redan. Och nu äntligen!

Publicerat i Salongsmöbeln från 1924, Vävning | Lämna en kommentar

Ibland måste man bara våga

Med garnrullarna av lingarn i handen hade jag en vision av tunna, svala och luftiga sjalar. Det var ett besvärligt garn som var lite ojämnt i strukturen och inte löpte så lätt i hanteringen. Men färgerna var jag mycket nöjd med.

När jag klippte ner väven var dom som papp. Som kartong. HELT oanvändbara, för glesa till löpare, för styva till sjalar, näe….. I alla fall knöt jag fransarna, och funderade. Använda själv – nej jag ville inte ha något så stelt runt halsen.  Kasta i soporna?

Jag sov på saken. Sen tänkte jag – vaddå, det kan ju inte bli värre. Jag handtvättade dom så varmt jag kunde, centrifugerade i maskin och sen fick dom gå i torktumlaren. Dödssynd egentligen, för linnevävar. Men – heureka! När jag tog ut dom var dom – tunna, lätta som spindelväv och precis som jag hade tänkt.

Nu är dom dessutom strukna, och helt underbara…

Publicerat i Torsövävarna, Vävning, Vävskola - hur man gör | Lämna en kommentar

Trådar överallt, skapande hela tiden

Nu i skördetid ”skapar” jag ju mest utanför vävstugan. Vitlöksfläta gör jag här på bilden intill, mitt livs första! Överallt är det ju egentligen fullt med ”trådar”, lökblasten, blomstjälkarna, nässelstånden, vattenskotten på våra gamla äppleträd – det mesta kan man fläta, eller väva, samman till användbara saker: rabattstöd, blomstöd, tillfälliga spaljéer.

Eller en sensommarkrans till ytterdörren. Renfana, t ex, blir en bullig, knallgul krans som på grund av doften gör sig bäst utomhus! Där kommer mitt förhållande till färg in också – så otroligt välkomnande. Prova får du se…

 

Publicerat i Trädgårdsslöjd | Lämna en kommentar

Skisser

Mattskisser

Vävandet föregås oftast av en skiss. Dels för att kombinera färger och ränder, eller som i den allra vänstraste, rutmönster, dels för att ”se” mattan innan den påbörjas. – Mera svärta i början och slutet kanske, eller ett större/mindre parti ljusgrått i mitten – sånt avgörs med hjälp av skissen innan jag beräknar materialåtgången för varje färg.

Det är inte alltid som akvarellpapper kommer till användning, utan det kan ofta bli på baksidan av ett nyss uppsprättat räkningskuvert… Skapandet pågår som sagt inte bara i vävstugan, utan lika ofta bredvid tekoppen på köksbordet! Och så bollar jag förstås idéer och skisser med min man Olle som är den av oss som har någon som helst formell utbildning i ämnet färg och form!

Publicerat i Vävning | Lämna en kommentar