Tänka, räkna, trampa

Nu är jag igång med nya möbeltyget! Färgerna är alltså lite modernare än dom 20-talsmurriga som vävdes 1924,  till en matta som morfar och mormor hade nedanför soffan i sin salong. Nu har jag ljusat upp det hela lite, och tagit fasta på färgerna i övriga textilier i rummet – halvyllegardinerna jag vävde för några år sedan, den gamla lampskärmen à la Vietnamesisk-risodlare-hatt, samt den matta som ligger där nu: Beige, rosa, vinrött och en aning blått.
Det här visar sig vara vävning som kräver närvaro varje sekund: färgbyte, trampordning, antal inslag – allt kräver koncentration, och det är den fullständiga avkopplingen från allt annat.