Dalarna är det landskap som ligger oss varmast om hjärtat, näst efter vårt eget Västergötland. I Siljandalen har vi varit varje år någon vecka sen vi träffades i början av 90-talet. I år var inget undantag – det blev en stuga på Sollerön i 10 dagar. I Zornmuseets souvenirshop köpte jag mig go’a ullknästrumpor, tunna, att värma benen med i vävstugan till höst och vinter!
Min lilla röda anteckningsbok följer alltid med på resa. Där noterar jag idéer till nya vävprojekt, en bindning som jag sett på en utställning som jag själv vill prova senare, eller en oemotståndlig färgkombination som tilltalar mig. Minnet är kort och boken blir ett stöd!
Sen hittar jag förstås alltid lite material, även om jag ålägger mig inköpsförbud till min proppfulla verkstad! Rostrött bomullstyg, två packar för 40 kr, lingarn från Växbo lin i helt oemotståndliga färger i Sätergläntans butik – och samma kvalitet på en loppis, mörkgrått, för en spottstyver. Och så några små broscher att använda som garnering på en aftonväska kanske.
En korg med fack att skylta upp småsaker i när vi har utställning, pulsvärmare i olika storlekar t ex, och en annan som nog varit brödfat – fem kr vardera betraktar jag som ett fynd!
Stugan vi hyrde hade en TV, modell tjock-TV, men vi fick aldrig igång den. Istället blev det på kvällarna tid till samtal över en kopp te eller ett glas vin, och så hann jag fålla i alla fall ytterligare två av mina nerklippta toaletthanddukar. Härliga dagar som gav mycket rekreation och inspiration!