Vad rätt du tänkt, fast det vart fel…

Matta av rest-trasor tänkte jag, på svart varp så att bindningen, i det här fallet gåsögon, skulle framträda tydligt. Ingen skiss den här gången, utan jag plockade bara ihop trasorna i färgränder, och tänkte vita trasor emellan varje färgrand. Enkelt och improviserat!
Sen körde jag igång och vävde, sådär 60 cm, och mattans baksida blev synlig ovanför mina knän… Fast det som syns här på bilden är ju rätsidan och det ser ju bra ut. Det gjorde det INTE på baksidan. Jag hade knutit upp tramporna till oliksidig kypert, så att 3/4 av inslaget syntes på rätan, och därmed 3/4 av varpen på avigsidan. Det blev till att repa upp, alltihop, knyta om till liksidig kypert, och börja om från början. Så jag citerar Falstaff Fakirs travestering på Viktor Rydbergs Kantat här ovan: ”Vad rätt du tänkt – fast det vart fel…”

 

Det här inlägget postades i Torsövävarna, Vävning, Vävskola - hur man gör. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *